A.“ἐώθουν” Ar.Pax637 (troch.), D.9.65, (ἐξ-) Th. 7.52, etc., and ἐώθει even in h.Merc.305; Ion. and Ep. 3sg. “ὤθει” Il.21.241; Ion. “ὤθεσκε” Od.11.596: but “ὤθει” E.IT1395 is f.l. for ὠθεῖ (Kirchhoff): fut. “ὠθήσω” Id.Cyc.592, Ar.Ec.300 (lyr.), (ἐξ-) S.Aj.1248; but “ὤσω” E.Med.379, Andr.344, and always in Prose; “ἀπ-ώσω” Od.15.280, Ep. inf. “ἀπ-ωσέμεν” Il.13.367: Att. aor. “ἔωσα” Pl.Ti.60c, etc., (ἐξ-) S.OC1296, 1330, etc.; Ion. and Ep. “ὦσα” Il.1.220, Hdt.7.167, Ep. “ὤσασκε” Od.11.599; but “ἔωσα” Il.16.410, (ἀπ-) Od.9.81; later “ὤθησα” Ael.NA13.17, etc.: pf. ἔωκα (ἐξ-) Plu.2.48c: plpf. ἐώκει (ἐξ-) Id.Brut.42:—Med., fut. ὤσομαι (ἀπ-) S.El.944, etc., (δι-) A.Fr.199.9, etc.:—Att. aor. “ἐωσάυην” Th.4.43, Ar.V.1085 (troch., with vv. ll.); Ion. and Ep. “ὠσάμην” Il.16.592, Hdt.9.25, v.l. in Ar.V.l.c.:—Pass., fut. “ὠσθήσομαι” E.Med.335 (v.l. ὠθήσομαι), (ἐξ-) D.24.61: Att. aor. ἐώσθην (ἐξ-) X.HG2.4.34, etc.; later ὤσθην (ἐξ-) Arr.An.4.25.3, Plot.4.4.45: Att. pf. “ἔωσμαι” X.Cyr.7.1.36, (ἀπ-, περι-) Th.2.39, 3.57; Ion. part. “ἀπωσμένος” Hdt.5.69:— thrust, push,
I. mostly of human force, as of Sisyphus, σκηριπτόμενος χερσίν τε ποσίν τε λᾶαν ἄνω ὤθεσκε ποτὶ λόφον he kept pushing it . . , Od.11.596, cf. 599; “ἀπὸ εἷο τράπεζαν ὦσε ποδὶ πλήξας” 22.20; [ἔγχος] ὑπὲκ δίφροιο pushed it away from . . , Il.5.854; “ἂψ ἐς κουλεὸν ὦσε ξίφος” 1.220; “τοῖσι δ᾽ ἀπ᾽ ὀφθαλμῶν νέφος ἀχλύος ὦσεν Ἀθήνη” 15.668; τὸν δε᾽ Ζεὺς ὦσεν ὄπισθε χειρί ib.694, cf. 13.193; “ὦσαί [τινα] ἀφ᾽ ἵππων” 5.19; ἀφ᾽ ἵππων χαμᾶζε ib.835, etc.; so ὦσαι ἑωυτὸν ἐς τὸ πῦρ rush into the fire, Hdt.7.167; ὠ. τινα ἐπὶ κεφαλήν throw him headlong down, Pl.R.553b (Pass., “ὠθέεσθαι ἐπὶ κ.” Hdt.7.136); “ὠ. τινα ἐπὶ τράχηλον” Luc.DMort.27.1; “πετρῶν ὦσαι κάτω” E.Cyc. 448, cf. Pl.Phdr.229c; “εἰς λιθοτομίας” D.53.17: freq. of weapons, ὠ. ξίφος δἰ ἀμφοτέρων thrust it through both, Hdt.3.78; “τεκούσης ἐς σφαγὰς ὦσαι ξίφος” E.Or.291; “διὰ μέσου αὐχένος ὠθεῖ σίδηρον” Id.Ph. 1458; “φάσγανον δἰ ἥπατος” Id.Med.379; “ξίφος πρὸς ἧπαρ” Id.Hel.983; “δαλοῦ κώπην ἔσω βλεφάρων” Id.Cyc.485 (anap.), cf. 636; ἐκ μηροῦ δόρυ ὦσε θύραζε forced it out from the thigh, Il.5.694; τὸ ἱμάτιον ὦσαι εἰς τὸ στόμα stuff it into his mouth, Thphr.Char.2.4: τὴν θύραν ὠθεῖ forces the door, Ar.V.152, cf. Lys.1.24; “πύλας” E.Or.1562: sts. of other than human force, as of a stream, “ὦσε δὲ νεκρούς” Il.21.235, cf. 241; of the wind, “Νότος μέγα κυ_μα ποτὶ . . ῥίον ὠθεῖ” Od.3.295; [ὁ ποταμὸς] ὠθεῖ κῦμα Metagen.6.3; “ὠ. κολόκυμα” Ar.Eq.692: metaph., “ἀ δ᾽ ἀτέρα τὰν ἀτέραν κύλιξ ὠθήτω” Alc.41.
3. thrust out, banish, “ὠ. ἅπαντας τὸν ἀσεβῆ” S.OT1382; “ἔξω δόμων τε καὶ πάτρας ὠθεῖν τινα” A.Pr.665; “ἀπ᾽ οἴκων” S.OT241; “ἐκ δόμων” E.Andr.344; “ἔξω τινὰ φυγάδα” Pl.R.560d; σπονδῶν ἄπο, ἀπὸ τῶν ἱερῶν, E.Ba.46, Aeschin. 2.86; “ὠ. τινας ἀθάπτους” S.Aj.1307:—Pass., “ὠθούμεθ᾽ ἔξω” Id.Fr.583.7.
4. metaph., ὠ. τὰ πρήγματα push matters on, hurry them, Hdt.3.81; “ἐπιθυμία ὠθεῖ ἐπὶ τὰς ἀπολαύσεις” Arist.VV1250a24.
5. abs., ὦσα παρέξ pushed off from land, Od.9.488; “ὤθει βιαίως” E.Tr. 356, cf. X.HG7.4.31; τὸ ὠθοῦν the motive power, Pl.Cra.401d.
II. Med., mostly in aor., thrust or push away from oneself, force back, esp. in battle, freq. in Il., “ὄφρα τάχιστα ὤσαιτ᾽ Ἀργείους” 5.691; “τείχεος ἂψ ὤσασθαι” 12.420; ὤσασθαι προτὶ Ἴλιον, προτὶ ἄστυ, 8.295, 16.655; “τὴν ἵππον ὤσαντο” Hdt.9.25, cf. 3.72, 6.37; “ὤσασθαί τινας κατὰ βραχύ” Th.4.96; “ὠσαμένων τὸ εὐώνυμον κέρας” Id.6.70, etc.; once in Trag., E.IT326: of a horse, throw its rider, Thgn.260 (s.v.l.).
2. intrans., push, press forward, Th.4.11,35, Plu.Ages.32; “ὠθεῖσθαι εἰς τὸ πρόσθεν” X.HG7.1.31; “πρὸς τὴν πληγὴν ὁμόσε ὠθεῖσθαι” Pl.Euthd. 294d; “εἰς χεῖρας ὠθεῖσθαι τοῖς ἐναντίοις” Plu.Thes.5.
III. Pass., to be thrust, pushed, or forced, rush or fall violently, “ἐπὶ κεφαλήν” Hdt. (v. supr.1.1); “πρὸς βίαν” E.Hec.406; “βιᾳ” Id.Med.335, etc.; “ἱδρῶτες ταχέως ὠθούμενοι” Hp.Aph.7.85.
2. Med., crowd, throng, jostle, X.Cyr.3.3.64; “ὠ. ὥσπερ ὕες” Theoc.15.73, cf. Arist.HA572b25: impers. in Pass., ἐπὶ μέζον ὠθεῖται the crush gets worse, Herod.4.54.